2017-08-18

Läsa i helgen

Det kommer nog inte bli så mycket läst den här helgen. Egentligen tror jag faktiskt inte jag kommer hinna läsa ett enda fysiskt ord, men det återstår att se. Ljudbok finns det däremot en liten chans att jag kommer att hinna ägna mig åt, men vi får se där också.

De böcker jag hoppa hinna ägna lite tid åt är.

Bildresultat för ett litet livBildresultat för american gods bok

2017-08-17

Helgfrågan v. 33


Som vanligt en torsdag kväll så är det dags att smyg kicka igång helgen lite med Mias helgfråga. Den här veckan lyder frågan:

Vad tycker du om ljudböcker?

För er som har följt mig ett tag så kommer kanske inte detta svaret som en överraskning. Jag älskar ljudböcker. Det är ett fantastiskt komplement till läsningen, eller som när man är hemma och är föräldrarledig och inte har tid att sitta och fysiskt läsa en bok utan istället få ha en ljudbok i öronen. Det här året har ljudboksläsningen fått en riktig uppsving hos mig och det tack vare den där föräldraledigheten, men också tack vare Storytel. Jag har ingen exakt siffra men jag har nog lyssnat på två tredjedelar av årets böcker. Dessutom har jag kunnat lyssna ikapp på de där böckerna som stått länge i bokhyllan och haft dem både som läsbok och lyssningsbok. Fantastiskt.

Och så till bonusfrågan så ni kan få lära känna mig lite bättre.

Vad jobbar du med?

Jag är förskollärare och jobbar i normala fall på en förskola. Men nu under hösten när jag går hemma så ska jag försöka se om det kanske är något annat jag skulle vilja syssla med. Ni kanske inte har missat rubrikerna om hur tungt mitt yrke är och framför allt hur underbemannade vi är. Det är inte helt roligt att jobba under de förutsättningarna. Men det är en diskussion för ett annat forum.

2017-08-16

Lite hjälp tack! Virginia Woolf

Jag har förutsatt mig att under året läsa en Virginia Wolf bok. Detta valde jag egentligen först och främst för att jag hade Resan ut stående hemma i hyllan, jag kände att jag behövde utmana mig själv lite, och jag hade hört mycket gott om författaren. Därför skrev jag upp Woolf i min 3x3 utmaning, där jag skulle läsa tre Engelska damer. Austen och Brontë är avklarade men jag vill ju gärna klara av Woolf också.

Tanken var ju som sagt att jag skulle läsa Resan ut. Men ärligt talat... vad är grejen med boken. Efter 125 sidor gav jag upp. Det hände ju ingenting och jag hade otroligt svårt att hålla isär karaktärer och det var helt enkelt ett sömnpiller.

Så nu ber jag er om hjälp. Vilken annan bok av Virginia Woolf rekommenderar ni att jag läser. Jag är inte helt beredd att ge upp henne.

Bildresultat för virginia woolf böckerBildresultat för virginia woolf böckerBildresultat för virginia woolf böckerBildresultat för virginia woolf böcker
Någon av dessa kanske, eller finns det något helt annat som är bättre....

2017-08-15

Veckans topplista: Svensk feelgood

Johanna på Johnnas deckarhörna har dragit igång något som hon kallar Veckans topplista, och som egentligen är istället för Top Ten Tuesday. Jag tänkte jag skulle haka på och se om inte jag kan få ihop en lista med lite tips.

Veckans topplista

Den här veckan är det svensk feelgood som det ska tipsas om. Det är kanske inte direkt den genre jag förknippar med mig själv, men några tips ska jag väl kunna skapa fram. Sen kan det kanske hända att jag töjer lite på begreppet feelgood i mina svar.

1. Mikael Bergstrands böcker om Göran och Yogi är helt fantastiska böcker i kategorin. Under våren och sommaren har jag nu läst alla tre böcker i serien som börjar med Dehlis vackraste händer. Är inte detta feelgood så vet jag inte vad som är det.

2. Konsten att vara Caroline av Peter Barlach kanske inte är en feelgood helt och hållet, utan snarare en chicklit, men det spelar inte så stor roll. Jag mår bra av att läsa boken, jag får skratta och förfäras och njuta en liten stund. Det finns fler böcker om Caroline men jag har bara läst en till. Kanske dags att ta tag i snart.

3. En man som heter Ove kanske inte heller direkt kan klassas som feelgood, men håll med om att man mår bra av att läsa den, trots att den är väldigt sorglig på sina ställen. Fredrik Backman kan det där med att skriva så att jag i alla fall blir alldeles varm inombords.

4. Jag tillhör skaran som fick ut något av att läsa Hundraåringen och Analfabeten av Jonas Jonasson. Den första läste jag för en himla massa år sedan och gillade skarpt, Analfabeten som kunde räkna läste jag i våras och gillade väldigt mycket. Få väl se till att läsa Mördar Anders snart också.


Tyvärr tog det tvärt slut sen. Kan inte komma på en endaste till. Men egentligen har jag ju tipsat er om 7 böcker om man ska vara nogräknad så jag tycker det är okej med 4 punkter. Nu ska jag försöka hitta tid för att läsa era andras svar och tips så kanske jag kan hitta lite mer svensk feelgood att läsa.


2017-08-14

Lavender Lits litteraturboxar



Jag är lite sugen på att beställa Lavender Lits litteraturbox som de skickar ut någon gång i september. Den ska innehålla en bok av E. Lockhart och jag har tidigare gillat hennes böcker mycket. Men frågan är egentligen om det är värt att beställa boxen eller om jag bara ska beställa boken? Är det någon som beställt deras litteraturbox tidigare som kan hjälpa mig lite på traven här? Är boxen bra?


2017-08-13

Coffin road av Peter May



Det hela börjar med att Neal vaknar på stranden, genomfrusen och lätt skadad utan ett endaste minne om vem han är eller var han befinner sig. Mitt i all förvirring har han en känsla av att något väldigt hemskt har hänt.
Några dagar senare hittas ett lik ute på en ö. En ö som Neal ofta sägs ha besökt för att få inspiration till en bok. En bok som inte alls verkar vara på gång att skrivas. Neals källa till kunskap om sig själv är Sally, grannen, och med hennes hjälp börjar han söka efter ledtrådar på vem han kan vara.

Coffin Road

När jag öppnade den här boken hade jag tänkt mig en klassisk deckarhistoria, med en polis som ska ta reda på vem den mördade är och hur det hela kom sig. Det är inte vad jag får i den här boken utan här har vi en berättelse om att våga lite på sig själv, och minst sagt att hitta sig själv. Visst finns det en polis med i historien, och där finns ett lik, men utöver det så är det allt annat än den klassiska deckaren.
Jag har till en början ganska så svårt att komma in i berättelsen och det utan att veta vad det är jag har svårt för. Kanske är boken lite långsam eller så är det helt enkelt så att jag hade andra böcker som lockade med för tillfället. Efter ett tag kommer jag dock in i den och slutet går ganska fort att läsa. Trots det är jag aldrig helt investerad i berättelsen. Jag kommer vid ett antal tillfällen på mig själv med att sitta och fundera på annat medans jag läser. För trots att det händer mycket tycker jag inte att det händer något alls. Vi befinner oss så mycket inne i Neals huvud och jag kan inte påstå att jag tycker jättemycket om honom som karaktär. De stycken i boken jag tycker bäst om är faktiskt när vi får följa Karen, en tonårsflicka som kommer in lite senare i berättelsen och som jag inte vill berätta för mycket om här.
En annan anledning till att jag inte är jätteförtjust i boken är själva gåtans lösning. Jag tänker absolut inte avslöja den här, men i vanliga fall brukar jag hålla mig undan från sådana ämnen som berörs här. Mystiskt, jag vet men jag vill verkligen inte spoila.

Men så finns det en hel del som väger upp och faktiskt gör boken ganska så läsvärd tillslut. Mot slutet dras tempot onekligen upp ett par pinnhål och då har jag svårt för att lägga ifrån mig boken. Och just det där faktumet att det inte är en klassisk deckare är också bra. För det behövs böcker som inte bara handlar om poliser som löser en gåta.
Det som allra, allra mest väger upp i boken är dock miljöbeskrivningarna. Hallå... älsk på det. Yttre Hebriderna har jag nog aldrig befunnit mig i tidigare, men så spännande. Jag vill åka dit. Det är något speciellt med det karga, det avskärmade och det lite farliga som är öar och dess avskildhet. Tempot blir ett annat, utsikten ny och människorna annorlunda. Det är helt underbart att läsa om. Och googla förstås, för det bara måste jag göra när jag läser om nya ställen som jag vill åka till. Dessutom är det något speciellt med de skotska ortsnamnen, som jag inte alls kan läsa och uttala i mitt huvud men som ändå på något sätt låter exotiska och spännande och rogivande på samma gång. Finns det mer av det här i Peter Mays övriga böcker så kommer han att få fler chanser. Det kan jag lova.

Coffin Road får 3/5 i betyg av mig.

Tack Modernista för recensionsexemplaret.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon & Bookoutlet.

2017-08-12

Hur hanterar du dina böcker?

Hundöron eller bokmärke? Skyddsomslaget på eller av? Fördärvade bokryggar? Hur hanterar du egentligen dina böcker?

Jag såg ett klipp på youtube av en booktuber med namnet BooksandLala (klippet I'm A Gulity Reader) som i sig kanske inte var jätteintressant men där kom den klassiska frågan - viker du hundöron i dina böcker. Och här lyfte hon lite anledningar till varför hon faktiskt gör det. Det fick mig att tänka till lite grann och fundera kring hur jag hanterar mina böcker och framför allt varför.



Såhär fungerar jag just nu - jag viker absolut inga hundöron, eller gör för den delen någon som helst yttre påverkan på mina böcker. De står fint (nåja) placerade i rader i bokhyllor, skyddsomslaget plockas snällt bort när boken ska läsas, och jag förfasar mig nästan över att låna ut böcker, för då kanske de kommer hem alldeles förstörda. Böckerna ser helt enkelt ut som nya, även flera år efter deras införskaffande och efter de har blivit lästa. Jag vet att jag inte är ensam om att ha det så i mina bokhyllor.

Det finns heller absolut ingenting som skulle få mig att börja klottra i en skönlitterär bok, trots att jag kanske finner ett stycke ytterst intressant eller om jag faktiskt vill komma ihåg det. Jag kan sträcka mig till att sätta i sådana där små post-it lappar, men det är det hela.

Så började jag fundera. Vill jag inte att mina böcker ska se lästa och älskade ut? Jag älskar att hitta gamla böcker på loppis som har en skön patina, som ser vällästa ut och som någon verkligen verkar ha brytt sig om boken. Det är något ytterst estetiskt tilltalande med gamla böcker. De är vackra, med sina gulnade sidor, sina små jack och repor och ibland gör det inte ens något om skyddsomslaget saknas. Jag har ju absolut inga planer på att sälja väl lästa och älskade böcker, varför kan de då inte få se just älskade ut. Och skulle det vara så hemsk med n liten notering (i blyerts -längre kan jag inte sträcka mig) i böckerna för att komma ihåg tankar och känslor som läsningen har gett.

You're a Hoot | Decorating with Owls - Click through for an owl lover's gift guide and more vignettes with owl decor!

Nu säger jag absolut inte att jag kommer börja skriva i mina böcker här och nu, men kanske kan jag faktiskt börja använda mina böcker utan att de för den sakens skull måste se blixternya ut hela tiden. De ska ju vara min ägodel - förhoppningsvis väldigt väldigt länge. Och kanske kan ett barnbarn till mig någon gång i framtiden faktiskt tycka det är lite spännande att öppna de där gamla böckerna, så som jag har älskat att hitta mormors gamla böcker, och på så sätt få en förståelse för mina tankar när jag har läst och då även lära känna mig lite mera.

Nu kanske just detta sista stycket är lite önsketänkande men visst är det en tilltalande tanke.

Tillbaka till Youtube, där har jag också stött på något som kallas The Traveling Book Club. Det går ut på att en person skickar ut en bok till någon annan. Denna mottagande person läser boken och gör anteckningar i boken medans hen läser. Sedan skickar personen i fråga vidare boken till nästa person som gör lika dant och tillslut, efter en tre fyra läsare skickas boken tillbaka till sitt ursprung. Den personen läser nu och gör noteringar för att sedan visa upp boken på sin kanal. Detta är något jag personligen tycker verkar himla roligt.

Eftersom jag nu tycker att böcker bör älskas lite mer så undrar jag om det är någon mer som tycker detta låter intressant. Skulle det finnas intresse av att göra något sådant i bloggvärlden också. I sådana fall skulle jag kunna dra ihop något. Hojta gärna med en kommentar i sådana fall så ska jag spåna lite mer kring logistik.

Nu får jag väl ta och avrunda det här inlägget. Det blev betydligt längre än vad jag hade planerat från början. Och jag vet helt ärligt inte om det blev så vettigt skrivet, men jag behövde få fundera högt lite. Och har ni orkat ända till slutet så är ni värda en applåd.